Det råder stor enighet bland ekonomer om att det behövs en övergripande skattereform i Sverige. Trots det görs ingenting på nationell nivå, däremot kommer en rad nya internationella skatteregelverk som behöver införas i svensk skattelagstiftning. En sådan förändring handlar om den globala minimiskatten (15%) på bolagsvinster i stora bolag. Syftet med denna skatt är att minska skattekonkurrensen och få till en rättvisare bolagsbeskattning.
Att få till en rättvis bolagsskatt genom att motverka överdrivet skatteplanerande inom multinationella bolag är lovvärt. Det är emellertid osäkert om den globala minimiskatten uppnår det målet och vem som egentligen vinner på att skatten införs. Projektet har initierats av de stora G7-länderna och man kan misstänka att dessa länder inte drar det korta strået. Regelverket är så komplicerat att implementeringen av minimiskatten i det svenska skattesystemet kommer att ta betydande resurser i anspråk på Finansdepartementet framöver, och därmed riskerar att tränga undan införandet av andra viktiga skattereformer. Dessutom blir det en inte obetydlig extra börda för företags- och skattejurister att säkerställa och kontrollera regelefterlevnad. Det summerar till en olycklig kombination av ett alltmer föråldrat skattesystem i botten och nya svårtolkade och krångliga regler ovanpå. Även på DI:s ledarsidor har minimiskatten ifrågasatts, men för övrigt har det varit ganska tyst.
Omvärlden och den tekniska utvecklingen står inte stilla och för att Sverige inte ska tappa konkurrenskraft är det hög tid att se över vårt skattesystem, dels för att det ska vara anpassat till den tid vi lever i, dels för att leva upp till internationella regelverk och ambitioner. Hur det görs är varken självklart eller enkelt men ett viktigt forskningsämne inom SoeTech och något jag skrivit mer om i en ledare i Ekonomisk debatt nr 3/2023.